Åååh så fruktansvärt frustrerande, har egentligen ingen anledning till och vara ledsen, borde vara jätteglad och har massa saker att vara glad för. Meeen så är de inte, den där sorgen finns där och är som ett grått mål över mig vart jag än är och vad jag än gör?

Allt är bra, är glad och har fina människor runt mig... Allt är bra till 90 % när man nästan tror att all smärta är borta och att man börjar bli lycklig igen, så kommer dom där 10% som gör så jävla ont i hjärta och själv... Som lite långsamt dödar en inombords ungefär!! När de gör så ont att man tror att man ska gå sönder, inte vet hur man ska hantera saker och smärtan, men ändå lyckas man på något sätt ta sig igen den där skiten.... Även fast man ibland bara hoppas att man ska gå sönder, slippa smärtan och börja om på nytt, vad som helst för att slippa den där enorma smärtan och sorgen?

Sjuukt dåliga bilder vet!!!

Sjuuukt dåliga bilder vet!!!!!